Johan Af Närtuna

Johan - men OJ vart kom det där ifrån? vad glad jag blir!

Janie - Jag vet inte. Jag är väl sentimental och nostalgisk bara. Dagens goda gärning *check

Janie vi har känt varandra för länge och ännu längre ska det bli. Vi ska aldrig bli av med varandra.

"Sweden's government thinks that they can stop the word of God from being spread throughout their country.  Think again; you don't control anything; God controls all things."

Någon gång under det sista året i gymnasiet stötte jag på en av de konstigaste sidorna någonsin (hittills), godhatessweden.com. Sidan kommer from godhatestheworld.com, som i sin tur är skapad av den något udda kristna fundamentalistiska baptistkyrkan från Westboro.

Konstigt folk om du frågar mig. De har tolkat det som att allt ont som händer är straff från gud för våra synder.

Jisses alltså...

Församlingen har ca 70 medlemmar. Nästan alla av dem är släkt med varandra...sektledaren Fred Phelps har 13 barn och 53 barnbarn. Det är bland annat hans dotter som är med i videoklippet i det förra inlägget.

Deras hat verkar i grunda sig i att homosexualitet är det mest avskyvärda därför det tas upp på alla deras godhates-länkar. En av deras största och mest aktiva sidor heter ockå godhatesfags.com. Och skulle det vara så att det finns något som de inte tycker om så slänger de in något hårt om homosexualitet, vare sig det är sant eller inte Det här skriver de om kungen:

"King Karl XIII - this pervert kept a diary of his personal life which has recently been uncovered showing that although he was married, he would have flings with men.  How he portrayed these flings in his diary would be to draw the male reproductive organ.  You could tell how many men he was with by the number of phallic symbols he drew.  Sometimes it was one and sometimes it was more.  The royal family is so upstanding don't you know....NOT!  Every generation gets worse and more depraved.  How you ask, it's hard to believe but they manage."

   

Och dessa människor ska kalla sig kristna?
Jag har ingen tro, men jag vet detta: kristendom är mer än bara bibeln. Dessa människor går efter vissa stycken i bibeln, men de verkar ha missat själva grundessensen i kristendomen, dvs. att alla är lika värda som bröder och systrar.
"Thou shalt love thy neighbour as thyself"  är väl något som de borde ha tagit till sig?

Folket! Vänner! Stalkers!
Varför skriver jag mitt i natten? JO FÖR ATT JAG NYSS SOMNADE... Ehum. Ni förstår, jag slumrade just till och jag drömde en underbar dröm och fick mig en vision. Precis som när muminpappan drömde om en fyr på havet har jag nu spått mitt drömyrke!
Jag ska bli klätterväggsinstruktör! Jag har alltid älskat klätterväggar och att ta mig upp för dem. Jag och Janie ska iväg och klättra någon dag och om jag fortfarande är lika bra (bäst) på att klättra så ska jag nog fortsätta med det.

Soulmates in mind. Hon och jag lever NÄSTAN i samma verklighet.

Sallys visdomsord: man kan inte sluta cykla i en uppförsbacke. Så sant, så sant.

Någon gång i årskurs åtta träffade jag Caroline Palm.

Jag tyckte hon var skum och hade en vågad/konstig frisyr. "Säkert vänsterradikal" tänkte jag ungefär.

Sen bestämde jag mig för att konfirmera mig av någon anledning, typ för att alla andra gjorde det. I samma konfirmationsgrupp fanns Carro. Hon verkade helt plötslig mindre skum och vi hade kul. Jag lärde henne vika lakan också kommer jag ihåg.

Sen någon gång när jag och resten av "närtuna gansters" satt där i korridoren och hade tråkigt, spelade något kortspel för säkert femhundrade gången i rad i världens fulaste skolkorridor så kom hon med världens leende och sa "HEJ!" på det där sättet som bara hon kan. "Dom här har jag bakat till er. God jul!" sa hon och gav oss jättestora pepparkakor hon bakat själv. Hon hade gått lös med glasyren ordentligt och skrivit god jul med våra namn på. De var så fina så man knappt ville äta upp dem.

Nu har vi känt varandra i fem år och hoppas det blir några år till för du är fan bäst.

Mjau.

Jag är rätt så seg. Ja.
Inatt sov jag 11 timmar. Natten innan sov jag 4. Natten innan den 0 timmar. Det var mäktigt skönt att få sova ut... Sova bort sig.

Jaaaaa... hum.

Annars kan jag ju berätta hur förbannad jag är på snön - eller nej, inte snön, snarare på bussarna.
I måndags så var alla inställda. Skönt egentligen, men jag skulle ju behöva hålla mitt tal. Och igår så körde min buss in i en snövall och där satt jag fast i två jävla timmar. Jag kunde inte fatta hur folk liksom satt och mysade i bussen. har de inga jobb/plugg att stressa till? Var jag den ända som hade viktigare saker för mig? Vad fan hände med resegarantin?
Jag kom i alla fall till mitt seminarium... två timmar och en kvart för sen.
Jag kände mig lagom utstirrad.
fuackaduck.

Hjälp.

Jag känner mig rätt så tom på ord, men det var snöstorm inatt ifall ni inte visste det.

Jag hade tur som kom hem igår, 18-bussen från världens bästa Carro var den sista bussturen innan bussarna ställdes in pga. av snön.

Louise ringde runt sju och sa "ehum, hej... jag sitter fast, kan din pappa komma och dra upp mig?" när jag frågade far så låg han i sängen och sa att han skulle det, sen vände han huvudet mot tven igen. Jo, han åkte och drog upp henne efter tre minuters tittande på nyheterna om snöstormen.

Det gick knappt att sova inatt. Bara för att det blåste så mycket såklart.

Och det har runnit ur näsan och ögonen som ett niagarafallfall - bara för jag är så jävla förkyld.

Likt fan kan jag inte sluta tänka på att du försvann ut i stormen. Och nu är alla spår borta under drivor av snö.

Jag hoppas alltid på för mycket.

Nu tror jag att jag slutar hoppas. Det blir aldrig som jag tänkt.
Fel en gång och nu blev det fel igen. Jag känner mig dum.

Jag är så jävla dum i huvudet.

Hej

Först av allt vill jag gå till motattack angående Jennifer Carlssons inlägg om mig som hon för inte så länge sedan publicerade. Jag har inte gasat ihjäl några människor på bussen. Så nu vet ni det.

Jag tycker det är skönt att min bloggfrossa har börjat släppa, det kändes lite farligt ett tag, men nu är jag inte lika beroende tack och lov.

För det andra: kommer inte fettisdagen snart? jag är galet sugen på semlor!

Jag har noterat är jag är lite mysko eftersom jag har dragit på mig en hel del Internetvänner under årens lopp.

Ännu mer mysko är att jag har gett ut numret till vissa dem som blivit sms-kompisar. En av dessa är Nanna från jävla Gävle.

Av ren händelse messade vi idag och hon sa att hon åkte upptåget. Det hela lede till att jag som ändå var på väg ner till stationen sprang för att möta upp hennes tåg. Och just då ser jag det rulla in nere på stationen. Jag springer och plöjer mig igen allt folk samtidigt som Nanna hojtar "JAG SER DIG! JAG SER DIG!" i telefonen.  Jag springer i en total motström av folk som gått av Nannas tåg. Krockar in i folk och ser hur tåget gör sig redo för avfärd. Men så ser jag henne där i tågvagnen! "Shit där är du ju!" på skämt så hade vi våra händer mot vandra med tågfönstret emellan och så höll jag den där ett tag och sprang med tåget medan det började rulla iväg.

Men måste ha sett jätte vackert ut. Damen som satt bredvid Nanna blev lycklig av våran falska kärlek.

Ha! Det trodde in aldrig va? Men igår hade jag faktiskt en bloggfri dag. Sug på den ni!
Jag är nästan inte beroende.
Ärligt talat tycker jag nog lite synd om er som inte har fått läsa om mitt O så intressanta liv... host... nej, men seriöst skaffa er ett eget liv istället för att läsa om mitt.
Anyhow.
Lördagen var übertrevlig vi hamnade av ren slump precis vid scenen som vanligt och jag headbangade som vanligt. De spelade med ren livsglädje och jag har nog aldrig varit på en spelning där publiken klappat händerna så mycket på olika sätt och ihärdigt . UNDERBART.

En grej som var lite roligt var att vi nästan fick oss med trummisen i those dancing days på efterfest, hon var hur gullig som helst.

Dagen efter började med migrän och jag kräktes i en plastpåse från systemebolaget. Jag lever ett o så glammigt liv. Ni måste vara avundsjuka. Ehum.

Hej livet, bloggen, läsare och allehanda stalkers.

Jag är dödligt trött för jag satte uppe till halv fyra i morse, men essän är och förblir nu klar. jag hatar den. den är sämst, men den får duga.

Ikväll ska vi vara dansanta när vi ser detta band på Velvet. 

Jag blir fan aldrig klar med min jäfla essä. Skit. Helvete. Bajs.

Jag kan ju lika gärna häcka här ett tag eftersom jag inte får något annat gjort.

Hur ter det sig i Johan-land kanske ni undrar? Tja, det knallar och går skulle jag väl säga. Jag känner mig jätte taggad för att plugga, producera och göra saker just nu... fast inte just min dumma essä. Jag kräks. Vet ni vad? Till nästa onsdag har vi opponering på varandras essäer. Maaaaah! Jag kommer faktiskt att få kommentarer på hur pass dålig den är! Hjälp.

Annars kan jag tala om för er att mina planer på att flytta hemifrån och skaffa eget växer mer och mer. Jag har ju bott hemma och pendlat för att det är bekvämt och för att spara pengar. Men frågan är: hur mycket skulle inte bekvämligheten öka om jag slapp min tjatmorsa. Sura gnälltant! Jag tycker om min mamma, det gör jag faktiskt, men hon tycker inte om mig. Eller, jo det gör hon väl men hon vill att jag ska skaffa körkort och flytta hemifrån och helst ska det vara fixat i morgon.

1 Jag har inte orkat palla mig till körskolan, det kanske är lite tecken på lathet, men varför ska jag ta körkort om jag inte finner något intresse i det just nu?

2 vi hann ju fixa ett övningskörningstillstånd (gah. vilket långt ord!) innan det bestämdes att föräldrarna var tvungna att gå en sån där kurs först (och det vill de verkligen inte göra) så vi kan ju fortfarande övningsköra ute på vägarna och så, ÄNDÅ så nekas jag få övningsköra! Mamma brukar säga saker som: "jag orkar inte nu, jag vill bara fort hem", "nej, du får inte köra med min bil, övningskör med pappa istället."... ändå är det hon som säger att jag kommer bli som en handikappad karl bara för att jag inte har något körkort.

Kort sagt; ni förstår varför jag vill flytta?

Nej, hörreni nu måste jag banne mig ordbajsa lite till i min essäääääääää.

Nu kommer de att öppna T-shirt store under rulltrappan i Forumgallerian, Uppsala.
Jag brukar inte ha T-tröjor så ofta, men när de öppnar tror jag nog att det kan tänkas ett inköp eller två...
Risken är stor eftersom jag genar genom Forum så gott som varje dag.

Visste ni att genomsnittligen köps det in en aladdin per hushåll under julen? Helt otroligt. Jag kollade lite på deras hemsida och hittade följande text som jag fann ytterst intressant.

Ti jul edor vi skinka - Till jul äter vi skinka

Va flabbar du för? - Varför skrattar du?

Han satte fälleben för maj! - Han satte krokben på mig.

Ti misommar edor vi jorbär - Till sommaren äter vi jordgubbar.

Vill ni veta vad jag blir riktigt förbannad av? Förbannad, på ett sånt där vardagligt sätt som man blir fly förbannad av när man kommer att tänka på det.
Det ska jag berätta det för er!
 - Resursförstöring! Hur fan kunde det gå så fel?
Ända sedan jag jobbade på mitt cp-jobb så har jag verkligen tänkt på miljön. Stora mängder material som gick i soporna varje dag var en vardag. Ett praktexempel är linnedukar till förstaklasspassagerare på british airways. Dessa produceras ända från början. Linnet tillverkas i något U-land och transporteras till alla flygplatsområden i världen. Sen används de EN GÅNG, sedan slängs de eftersom det är billigare att producera nya än att skicka dukarna till ett tvätteri (som alla andra flygbolag gör). På en vecka är det ungefär 30 flighter från Arlanda till Heathrow.

Och just nu så sker slösandet mitt framför ögonen på oss. Vad är det som händer i ICAs fruktavdelning och i alla andra affärer? Jag förstår verkligen inte idén med att packa in bananer, meloner och äpplen i plast. Duger inte det naturliga skalet? Varför slösa på naturens resurser? Jag blir fan skogstokig! det kanske inte verkar som en stor sak, men seriöst, snacka om en utvecklig i helt jävla fel riktning.

Man kan ju undra om folk är medvetna om vad de gör när det handlar i affären, eller om de verkligen inte  don't give a shit.

Ironiskt nog är detta kravmärkta bananer.   

Igår var vi på Velvet och såg Tiger Lou. ljudet var inte det bästa -visst, vi stod precis vid högtalarna, men ändå- och dessutom så körde de låtar man aldrig hört. Trots detta var kvällen lyckad. Nu ska detta faktiskt inte bli ett det-här-har-jag-gjort-inlägg, vilket är lätt hänt i en blogg. Istället ska jag berätta om min broders kväll.

Henrik, min lillebror går på ett lantbruksgymnasium utanför Uppsala och det var någon slags fest igår. Och jag säger då det: vilka jäääävla drägg! Eftersom vi åkte in och ut från Uppsala tillsammans så fick jag ju se vad det var för slags fest han skulle på.

Tänk er följande situation: lantbruksgymnasium. Lokal: maskinhall. Folket: ser ut som Ronny och Ragge med sin femte folköl i handen på en timme. Omgivning: på andra sidan lokalen befinner sig (utan tvekan och erfarenhet) världen största gödselhög.  Det var verkligen som att komma in i en annan verklighet... dimension.

När vi hämtade honom senare så fick vi inte ett mycket bättre intryck precis. När vi ringer så hör vi rednex -cotton joe dunkade i bakgrunden. Hjälp.
Och när vi tillslut svänger in för att hämta honom så tappar jag nästan hakan av detta dräggnäste. Herrejösses... det var ölburkar överallt och det fanns inte en person som kunde gå rakt. Pinsamt... men ändå fascinerade.

Idag träffade jag mitt folk i studentstaden # 1. Busskrångel gjorde att jag blev ungefär en timme sen, men jag blev ändå bjuden på kaffe och bullar när jag kom, det tycker jag är snällt.
Vi skrev ett litet protokoll på hur många möten vi haft och vad vi pysslat med, av någon anledning lades det in en bild på bullar längst ner, kanske för att symbolisera vår mysighet? Sen slängde vi på mitt initiativ en glad bild på Pekka Heino. Spontant.

Varför inte? Det är så otroligt befriande att allt inte behöver tas på otroligt blodigt allvar.
Klart jag undrar hur pass glad Peter blir när han öppnar mailet. Det måste han väl bli?

Va örlar du nu om? -  Vad yrar du om?

Hahn haur blett stucken å en visping. - Han har blivit stucken av en geting.

Litta nytt töj skulle ente vau dummt. - Lite nya kläder skulle inte vara dumt.

Dei ei dags att gå till tannamagaren. - Det är dags att gå till tandläkaren.

Gårdagen var verkligen en av de bästa dagarna på länge.

Efter att jag dragit mig i sängen ett allt för bra tag så åkte jag in till Uppsala och kan ni gissa vad? Efter över två månader har jag äntligen fått mitt kårleg. För att citera Kishti Tomita: halleluja!

Nu kan jag äntligen ta studentlivet på allvar utan de temporära papperslapparna som hemsökt mig och som har fungerat som värdelösa substitut för kårleget. Värdelösa lappar som har går ut utan att man lägger märke till det. Men nu jävlar, nu kan jag ha kul utan att tänka på att fixa nytt kårleg stup i kvarten. Nu behöver jag bara fokusera på att inte tappa bort det.

Senare så bar det in till Stockholm. Varför? Jo för jag skulle se Lasse Lindh på kafé 44. och vad ska jag säga? Annat än att det var underbart alltså? Shit. Jag hade ju aldrig sett Lasse förr så jag tänkte att OM det skulle bli dåligt så kanske det skulle luta åt det där mjäkiga hållet. Men det var tamejfan inte mjäkigt någonstans! Vilken artist! Herre jävlar! Vilket tryck! Ah, ni märker såklart på alla jättekorta meningar som slutar med utropstecken hur bra jag tycker att det var (!).

Men Lasse var/är verkligen jättebra, snäll och trevlig på ett lite flummigt sätt. Bra på att kramas är han också för övrigt.

jau går hänn ti korvaluan å edor. - jag går till korvkiosken och äter.

tau pau dei hossorna. - ta på dig strumporna.

du ei ett riktet ålahoe du - du är ett riktigt dumhuvud du!

Usch. Idag har det varit hemskt mycket skola, hemskt mycket nyttigheter över huvudtaget.

På morgon hade vi informerande tal. Det gick bättre än mitt förra, fast jag är inte nöjd ändå, men jag ska tamejfan bli bäst på det här och jag ska få till det.

Under talet så spelades vi in. Maaaaaah. Sen när jag såg mig själv redovisa inför klassen kunde jag inte fatta hur mycket jag inte lagt märke till om mig själv. Min röst! Den låter väl inte sådär? Jag har alltid trott att den låter djupare. Och upprepar jag rörelsemönster? Gah. Jag lovar dyrt och heligt att jag ska stärka mitt ethos.

Sen simmade jag och jocke... efter att vi varit på max. jag vet. Otroligt motsägelsefullt. Men max är bäst och hela tallriksmodellen får man ju i sig. Faktiskt.

Sen kommer vi till dagens mest spännande punkt (mellan simningen och den spännande punkten så drack jag varmt äppelvin som var fruuuktansvärt gott!). Stanford. Vi har ett litet projekt med några elever på Stanford University. Via världens minst effektiva webcam-program. Men vi har i alla fall samtalat om valkampanjens retorik i USA... med elever som pluggar på ett av världens topprankade universitet. Det är ju rätt häftigt ändå, eller hur?

Det som var ganska så pinsamt var att jag inte fick till det med en länk. "vad fan är det för jävla fel på den här jävla datorn?", ungefär så lät det. jag bad min lärare komma och hjälpa mig och det visade sig att jag inte märkt att jag stavat Stanford som Standdfrod. Jo, alla slarvar och gör fel och så, men att min lärare i retorik får inte se att jag stavade fel på Stanford. Det  är ganska så pinsamt..
Denna lilla incident har lett till att jag idag och i resten av mitt liv till och börja med ska skriva inläggen med stor bokstav så att jag i alla fall känner mig lite duktig.

arra ente opp han hans faur ei polis! - reta inte upp honom hans far är polis!

stå ente där i dörrahullet, kom å sätt daj - stå inte där i dörröppnigen, kom och sätt dig.

håll flabben! - håll munnen/käften!

julen.
julen, mina vänner har börjat smyga sig in i tillvaron.
vi kan se hur julpyntet börjar komma fram redan nu på vissa ställen och idag köpte min föräldrar en maskerad julskinka som gick under namnet "helgskinka".
ondsinta, luriga jävla julskinka.

- hur kan ni gå på det här?
- men hur många gånger ska jag behöva säga det här? det är en heeelgskinka! inte juuulskinka!

lurendrejerier säger jag, men kanske det är lika bra att gå med på hela den kommersiella baktanken och stressa redan nu så man får klapparna klara i tid.

gud jul.