Johan Af Närtuna

jag var varit extra ordinärt pessimistiskt den senaste tiden.
bla bla bla det är så dåligt/tråkig bla bla bla ömk, ömk ömk.
WELL FUCK THAT! wo-iah! nu ska johan skapa sin egen superduper karma och allt ska bli som en bal på slottet!
oh ja.
1-0 till johan vs motgångarna.

jag kan för övrigt berätta att jag faktiskt inte har gett upp simmandet! jag är duktig ändå! jojo
2-0 till johan mot motgångarna ! HA

för att avsluta med en glad nyhet har jag gjort änu ett dunderkap.
en stickad tröja för 85 kr på second hand. det är mitt första second hand-inköp och jag är NÖJD bortom jämförelse!
3-0!
hade det inte varit så att min kamera tagit en simtur i min vattenfyllda väska så skulle jag ta värsta posebilden.

mja... det var väl allt jag hade att bjuda på för idag.
tjipp och hajk!

härom dan så bröts nattans tystnad med ett jäfla brak.
min brors säng gick sönder. HAHA! hela långsidan längs väggen gick verkligen i två bitar! HAHAHAHA...heh...hooooohoooohooo. haha
kan ni tänka er vad paff han måste ha blivit!
jag bara önskar att jag satt på huk ovanpå hans skrivbord med mörkerglasögon och bara  inväntade stunden då sägnen gick sönder.

han fick en ny säng idag i alla fall. det gör mig grovt avundsjuk.
jag då???
min säng är verkligen jättemjuk och min rygg blir helt böjd när jag ligger i den (ah, för jag brukar inte stå i den när jag sover).
som sagt jag är avundsjuk. verkligen.
jag VILL ha en ny säng.

annars lärde jag mig lite bra saker igår när jag var i tyresö:

*har man aldrig gjort te förut så är det väl inte så konstig att man inte vet hur man gör. eller?
*att pilla någon i rumpan är den bästa isbrytaren.
*för ens egens bästa kan det vara rätt att fuska så det går dåligt på quizen om värdpersonen.


tack och hej leverpastej

mja ni. tänkte börja dagen med att köpa en kursbok men kom hem med en ipod.
haha.

jo såhär har min dag tett sig:

jag kommer in till uppsala innan skolan drar igång. det första jag gör är att höra mig runt lite till folk och frågar om de möjligen smsat mig efter som jag råkade radera en hel bunt oöppnade sms imorse.
sen beger jag mig till studentbokhandelen för att införskaffa mig en bok som inte fanns. suck.

sen så var det dags för skolan i alla fall.
vi startade en ny delkurs idag som heter Att tala, och doktoranden som vi har är verkligen helt underbar!
han ser ut som ärketypen som är aktiv inom universitetet. rund små, små glasögon, tweedkavaj och så vidare. hur vacker som helst. jag tror att det kommer bli den roligaste kursen helt klart.

sen blev jag bjuden på lunch. ja tack. salladsbuffé med konstig blandning.

sen när jag går stationen tittar jag ner på marken. TITTA DÄR! en ipod. ingen verkade vilja ha den. den vara låg där på baksidan av stationen och skrek efter hjälp. jag hjälpte den.
VADÅ? hade inte jag tagit den hade nån annan gjort det. nu ska jag bara hjälpa den här lilla stackaren. den är proppfull med dålig hipp hopp och en bob marly låt.

att någon idiot hade sabbat mina bromsar på cyklen idag är någon jag inte tänker så mycket på. jag är mest glad för att jag jag märkte det innan jag körde ut på vägen.

idag när seminariet skulle börja tittade jag på mobilens display. 2008-10-22. 11.16.
det var då det slog mig. det var nästan på minuten exakt ett år sedan farfar dog. ett år och 11 minuter.
ett år sedan retorn kom och avbröt i filosofilektionen och berättade.

jag hör fortfarande skrattet och rimmet där bak i huvudet.  snällare människa har jag svårt att tänka mig.
erfarenhet, karaktär och vilja i ett strakt hjärta slutade slå för ett år sedan.




och tack du som ska stå mig nära för den indirekta piken. den kom verkligen vid fel tidpunkt.

hej.
ja...hum.
jag funderade på att skriva något breathtaking som bara skulle få er att tappa hakorna och blir helt till er. det skulle vara helt jävla extraordinärt, eller hur? men jag vette fan vad jag skulle skriva då.
eller jo. kanske.
men, men istället ska jag sitta och ordbajsa. ordbajsa så in i helvete.

det har ploppat upp en fråga i mitt huvud då och då.
världens fånigaste. "hur många maskar finns det i världen?"
vadå? det är väl inget konstigt med att jag undrar det? det måste ju verkligen finnas hur många som helst, men ingen kommer någonsin att veta hur många eftersom de gömmer sig under markytan de luriga jävlarna.
vem vet? egentligen är de kanske supersmarta och har egna civilisationer där nere mäktigare än våra! de kanske till och med är mer utvecklande än oss? men vi kan ju aldrig få veta eftersom vi inte kan gräva upp hela världen!
OCH TÄNK OM DE ÄR ONDA? de kanske vi ha oss ur vägen? just i detta nu kanske de holkar ur jorden under  alla våra städer så att ska braka ihop en vacker dag!
de arbetar nog för fullt i detta nu medan vi sjunger på vår sista refräng.

jag skulle just ta upp mobilen ur fickan.
men det gick inte.
Jag har satt på mina shorts bakochfram och mobilen är ju död ändå.

HAHAHAHAHA!
skjut mig

hello saferide & firefox AK - long lost penpal

hejsan hoppsan.
efter att ha haft panikångest över min uppgift som skall lämnas in på onsdag så bytte jag idag ämne och jag tror faktiskt att det kommer bli bra, bättre, bäst. i alla fall i jämförelse med mitt tidigare ämne.
jag kommer dock få sitta uppe sent som fan och plugga sönder imorgon. jag lovar att jag kommer sitta och pula med den tills det är en minut kvar till inlämning. men, men...

nu sitter jag med tandborsten i munnen medan jag skriver, jag ska iväg till uppsala (eller üppsälä, beror på hur man uttalar det). jag och carro ska till vår kära hemnation upland för att vara med på öppnandet av en ny teatergrupp. ska se om vi går det eller inte. det bjuds på fika i alla fall.

livet har verkligen tagit en helt ny bana här hemma.
det finns en djup, sann och högst overklig förklaring till detta. det är nämligen så att jag misstänker att min mamma går igenom en femtioårskris.
hon är verkligen inte sitt vanliga jag som jag själv har upplevt henne de senaste 19 åren.

vad är det då som är så annorlunda?
efter 30 år av rökande har hon nu inte haft en cigarett mellan pek-och långfingret på en vecka. hon ska visst sluta helt och hållet säger hon. sen så dricker hon inte kaffe lika ofta, hon har många gånger bytt ut kaffet och snott mitt te istället.
 som grädde på moset så går hon inte runt och surar konstant!

snart så kommer jag inte känna igen min mamma, om utvecklingen fortsätter i samma riktning så kommer hon sakta men säkert att bli den perfekta husmodern från 40-talet!
hjälp!

"vem är du? och vad har du gjort med min mamma?" känns som en aktuell fras.

alldeles nyss ringde det till mig.
jag svarar och får höra följande:
"hej. jag har fått höra av ett vittne... att du skulle vara redo... att ställa upp och vara verksam inom röda korset."
men hjälp! vem börjar en mening med "hej. jag har fått höra av ett vittne"? jag trodde det var polisen som ringde och misstänkte mig för något brott!
hjärtat hoppade verkligen till där.

nu ska johan i alla fall göra något gott för mänskligheten är det tänkt.
vara en god människa är det också tänkt.

jag har ju som bekant mig gamla skitmobil. det sämsta med den är att man inte får plats med så värst många sms. man har ju gått och rensat och tagit bort och tagit bort, men sen så har det ju slutat med att jag har massor med sms som jag sparat för att de är roliga, fina eller bara viktiga.
nu måste jag verkligen göra plats  så jag lägger upp några av dem här för allmänheten att skåda.
notera att eftersom detta är min gamla mobil så finnas det redan innan sparade sms så verkligen är... tja ni märker själva.


"Wha! skrubben kandidaten ska med 625an! vart är du, vi ska ju peka och skratta!"

"Okej, sentimental dax! Johan, du är en av mina absoluta favoriter! Å jag tänker se till att hålla kontakten även efter studenten! så du blir faktiskt inte av med mig! tänkte bara så du vet! ;)"

"Baby! jag som kände mig så jobbig med mina 103 frågor! jag tycker du är underbar no matter what! :*"

"ÅH VAD DU ÄR UNDERBAR! Johan du e så jävla söt. Vi älskar dig också. Fast nu vill vi inte låta som sånna som säger det till vem som helst, men du är fan Lovely. Hälsa din mormor och ta hand om dig, men sup på! FÖR DU HAR TAGIT STUDENTEN, FY FAN VAD DU ÄR BRA!

"Var glad att du inte kom! Jag har stått och torkat andras spyor och städat ett bra tag nu!"

"Nu har jag läst det du skrev på bloggen några gånger. Du ska veta att det betyder jättemycket. hoppas du sover sött. puss."

"MÄÄH DET ÄR JU KNARK ANNA!"

" Jävla ungar. nu har dom sex. jag sover i rummet under. det är jätte jobbigt."

"I am going to get my ass kicked when I go back to Canada!!! as funny as hell your comment was, oh my god she is going to hate me!"

"Johan! din snygge fan! Jag vill dansa me dig! Mobergs på fredag? puss."

sända sms

"Jag är lycklig! Snacka om pirr i magen!"

"Jag hatar elin så jävla mkt! Det är fullt på bussen, jag flyttar mina böcker som ligger på sätet, hon ser att jag gör det och ändå så går hon fram och tillbaka 2 GÅNGER BARA FÖR ATT HON INTE VILL SITTA VID MIG!"

"Caroline palm! Mitt liv har börjat med katastrof! Jag fick fel tid! de har seminarium nu!"

"Hekveteshjävlakukskit! Jag har försovit mig! Säg till göran att jag är på väg är du snäll!

"mitt liv är exemplariskt. jag tittar på åsa nisse och snart är det hem till gården."

"Mjau. Min buss körde precis förbi en falcon lastbil. jag blev sugen på öl och just då kände jag mig väldigt manlig. yeah."

"Förlåt. Jag ska aldrig mer dricka."

"Mahaha Vad gjorde du i natt egentligen? Tur att jag känner för glad 90-tals musik idag, jag har fan guldläge! Jag bara sitter och väntar på att han ska sätta på musiken!"

"Idag, ungefär vid den här tiden är det en månad sedan vi träffades

igår så var det opponering på varandras texter. det gick bra för mig! jag väckte mest ethos! yey! kanske inte den bästa texten, men fortfarande mest ethos och det var ju ändå uppgiften.
under slutet av opponeringen började jag få migrän. FUCK. jag trodde jag skulle dö. jag var yr, mådde illa och mitt huvud kändes som det skulle explodera.
därför tog jag min flykt till farmor. min farmor är fan bäst. så fort jag kommer innanför dörren så börjar hon pyssla om mig, hon har gjort god mat och hon är bara snäll mot mig.
sen så bjöd hon mig på riktiga värktabletter, inte något fjuttigt som Alvedon eller Ipren.
idag vaktade jag upp så gott som återställd, det är alltså bevisat att en farmor är det bästa boten mot migrän allt.
sen gjorde hon massa roliga saker som att berätta om sin vilda ungdom och sen tittade vi på lite kontrakt från 1851 då min farfars farfar slavade för nån godsherre, riktigt intressant.

nu sitter jag hemma och har ångest, jag har så mycket att göra. jag ska skriva en debattartikel tills på onsdag och så måste jag börja plugga inför tentan den 21 okt!

nyss satt jag och tittade på videoklipp från studenten!
först blev jag bara lycklig! Champagefrukost i parken med klassen! vattnat i hamnen glittrar och allt är bara fint.
sen massa falsk sång i klassrummet följt av avslutningen i aulan.
aulan... ojojoj, jag säger bara en sak: BYGG. herre jösses! hur kan en hel gymnasieklass vara helt dyngraka? hur? grattis ändå! det är ju faktiskt en bedrift det med!
aulan var ändå helt underbar. ALLA var glada (utom linus på raden framför som verkade ha fått i sig mycket eller mer än champagne till frukosten) låtar som jump och I'm so exited har fått en helt ny innebörd för mig - för oss. för alltid kommer jag relatera de låtarna med frihet, lycka och en lätt dimma.
sen kom jag till sekvenserna på flaket. OJOJ jag hade ingen aning om att jag var så... mja... äsch
blöta som dränka katter var vi allihopa i alla fall. och där står jag och håller i megafonen och skriker "S-P-0-5-B TJAAAA LA LA LA LA LA!!!" och klassen sjunger med... sen riktar jag kameran mot mig själv. "O"J tänkte jag nu när jag såg det. äsch alla var väl lite på lyset.



jag saknar ner klassen! sp05b!

idag när jag stod nere i källaren och strök några skjortor så lyssnade jag på p4.
en kvinna intervjuade engla höglunds mamma.
när det hela med engla ägde rum så var många av oss intresserade av hela situationen och följde det genom media.
sorgligt nog så fann de inte engla i livet och det är något hemskt som ingen förälder ska behöva uppleva.
men jag kan verkligen inte förstå mig på englas mamma. hon ska tv-sända begravningen, starta stiftelser, fonder, prata i radio...
är jag en hemsk människa om jag säger att jag tycker hon verkar använda engla som ett verktyg för att synas?

jag bara undrar varför vill man som mamma önskar att låta sin dotters begravning direktsändas på tv?
jag kan verkligen inte förstå.
självklart så skulle jag också visa tacksamhet för allt stöd jag fått från allmänheten om jag var henne, men det känns som hon har gått över den gränsen nu.

jag var lite osäker på om jag vågade skriva detta eller inte, många känner nog sympati för både engla och hennes mammas drivarkraft, men när jag hörde hur hon pratade där på radion kunde jag inte släppa hur hon lät... liksom enträgen av att... höras. att HON skulle höras mer än engla.

jens lekman - a little lost

hej och hå vänner!
jag har valt att starta ett helt nytt sundare liv!
jag ska lämna chipspåsarna bakom mig och se till så jag lever ett längre liv utan åderförkalkningar och dylikt!
ojojoj vad nöjd och glad jag känner mig!
alltför länge har jag suttit och nästintill tröstätit vid datorn tills klockan blivit sent på kvällen, men nu är det slut på allt sånt!
nu kommer johan eriksson att vara sund och sova mer!
idag började jag simma på centralbadet och oj vad det märktes vilken dålig kondis jag hade! jag har verkligen gått ner mig när jag har gått upp i vikt!


nu ska vi bara se hur länge denna hurtiga motivation håller i sig

detta är en skoluppgift där meningen är att man ska väcka ethos. ethos visar personlighet och karaktär.

Följande text är tänk som en kontaktannons. Jag har faktiskt valt att inte använda något fiktivt jag utan jag har utgått helt från mig själv!

Jag hade tänkt mig att texten skulle platsa på en kontaktsida på Internet.

Varning utfärdas till vanliga människor och allmänt löst folk!  Följande text är skriven av en total knäppgök som egentligen borde gå på någon typ av behandling, eftersom han lider av skrattattacker.

God morgon/god middag/god kväll/god natt eller bara hej!
Johan heter jag.
Jag är jag, och bättre än så går det inte att förklara mig, men jag gör ett så gott försök jag kan här.
Det jag försöker hitta här är kort och gott: trevligt folk. Vänner kan man aldrig få för många av, eller hur? Men hittar jag någon att tåflörta med sena helgmorgnar så blir jag så klart glad som få.
Och här sitter jag och väntar på att kärleken ska trilla in till mig. Så känn dig fri att trilla in helt enkelt!
Men vem är jag då? Det jag gillar mest är musik och jag ser mig själv som modemedveten, men jag är också intresserad av historia och i stort sett alla estetiska områden.

Jag kan dock inte säga att jag är någon specialist på något och jag är inte hyperintresserad av något heller, för jag är nämligen en sådan person som kan något om allt och inte allt om något, vilket innebär att jag är en otroligt bra tillgång i Jeopardy.
Jag lär ha en vrickad humor säger de flesta, men jag är en sån där "kul typ" som alltid har lätt till skratt och som bjuder på sig själv.
Kan man säga att man själv är snygg? Jag skulle nog bara kunna säga det på ett skojigt sätt. Men jag är faktiskt helt nöjd med mitt utseende. Jag har i alla fall inget tredje öga och jag lider inte av acne, så jag kan nog säga att jag ser hyfsat bra ut. Lyckades jag få fram att jag ser bra ut utan att framstå egocentrisk nu? Om inte så tycker jag ni kan försöka skiva det bättre!

Just nu så går tiden åt studier och diverse nöjen. Jag pluggar retorik och ska senare ge mig in på litteraturvetenskap, detta i Uppsala. På mornarna sätter jag på överdrivet hög musik svänger loss medan jag klär på mig och borstar tänderna. Mina bästa morgonlåtar är: Håkan Hellström - klubbland och Katrina & the Waves - walking on sunshine.

Jag har så gott som alltid min kamera i fickan för att kunna föreviga det fina i livet och jag anser att det bästa sättet att fördriva tiden är att åka buss.
På tal om på bussar så är jag den typen av person som har en viss bestämd plats på bussen och sitter det någon där på MIN plats är morgonen förstörd.
Förutom allt detta så måste jag också erkänna att jag är rätt svag för skogspromenader och mysiga hemmakvällar... så klart.

Annars gillar jag bra och ovanliga ord och tycker att antikrundan är bland de bästa programmen på tv!
jag har även förmågan att förskjuta mitt humör på andra människor, vilket innebär att folk ofta är hyfsat glada i min närvaro!

Förutom allt detta har jag begåvningar som att laga pannkakor, charma, ramla och slå mig hårt, stanna uppe alldeles för sent på kvällarna, fika till det stadiet då man känner att en tredje påtår kanske är för mycket, avstå från cigarretter (för det mesta) och skryta om mina talanger.

Det finns ingenting som är så svårt som att skriva en avslutning, här ska man både knyta ihop säcken och ge det sista och bästa intrycket!  Men erkänn att jag verkar lite intressant ändå efter all text om just mig. Jag tycker inte du ska tveka! Ta chansen och höra av dig!  Vi skulle kunna ta en tur på en tandemcykel du och jag! För det finns inget jag önskar mig mer än att få cykla på en tandem tillsammans med någon jag tycker om. Och har jag tur kanske du har en som vi kan cykla på? Eller rättare sagt: du kanske är den som cyklar i fram medan jag sitter på den bakre sadeln och låtsats cykla?

Kanske vi ses?

/Johan

idag var det pappas tur att laga mat.
innan han ens sa det så visste jag att han skulle säga "vi lagar något snabbt, makaroner och köttbullar."
neeeeeeeeeeeeeeeeeej inte makaroner med köttbullar igen! snälla! jag orkar inte! jag orkar verkligen inte! jag kommer knappt ihåg hur annan mat smakar!
min far går med på att laga något annat. och kommer på att han ska laga något som jag tyckte så mycket om när jag var liten! ååååh nu börjar det likna något! jag väntar spänt på vad som nu ska serveras på bordet.
kanske han ska göra fläskpannkaka? det är han bra på. eller så kanske han letar fram någon liten älgbit nere i frysen och slår på stort!

jag kunde inte blivit mer besviken när jag kom ner, och det som pappa stoltserar med är lite halvdanna pommes frites och stekt hot dog.

han gjorde så gott han kunde i alla fall och katten blev mätt och belåten.

efter att jag missat bussen till uppsala och fått vänta ute vid långhundra åby vägskäl (ingenstans per definition) kommer bussen efter en timme.
kul. detta räknas bara som en liten bagatell i jämförelse med vad som hände efter detta.

på väg till bussen springer jag för glatta livet. jag ska fan hinna med den tänkte jag.
jag kommer rusandes in på centralstationen och ser bussen. YES! JAG HINNER!
men när jag springer där över busstorget rakt fram mot bussen ser jag hur han, den jävla sadisten till busschaufför stänger bussdörren efter att han sett mig. jag tänker att han kan inte mena allvar.
sen kommer jag till dörren och vinkar till honom OCH DÅ BÖRJAR HAN ÅKA! vad fan? jag springer med en bit och ropar och vinkar. sen var han borta.
där står jag och fattar inte vad som hänt. varför gjorde han sådär? vad hade den där jävla idioten att vinna på att åka iväg? det skulle max ta 5 sekunder att öppna dörren, låta mig sätta in kortet i kortläsaren och sen stänga dörren.
jag undrar om han blev nöjd, om han kände att han hade makt eller något? jävla apskalle!
jag snackade skit om honom med de andra som satt där och väntade på bussen från knivsta.
det västa är att den där jävla gubben visste att bussarna går en gång i timmen. jävla svin.
efter detta slängde jag av mig massa kläder efter mitt varma springande och satte mig på en bänk med bara linnet på överkroppen medan jag skickade massa bittra sms till folk. förlåt för det.

sen stöter jag in i gustaf på åhlés. det var kul. han köpte disktrasor till carro som fyllde år igår (grattis gumman!). själv köpte jag en stiftpenna, fast den var till mig själv.
vi sitter på jalla och käkar. Jag åt en falafel som satt dödsskönt i kistan som baloo skulle ha sagt.
jag får erbjudandet att hänga med på  deras pubrunda som deras (carros och gustafs) skulle på. jag tackade så klart ja.

sen i väntan på att pubrunan har jag ändå rätt trevligt, träffar carros och gustafs klasskompisar vid universitetstrappan.
de verkar trevliga.
sen ringer födelsedagsbarnet carro själv i egen hög person. hon har parkerat nere vid ån. detta sades:
- gå upp till universitetet.
- eh, ok.
- du vet väl var det är?
-eh ja?
- men hallå, nästan vid domkyrkan! vet du vad? gå längs ån så möter jag upp dig där!
-ok!

nästa samtal:
- hej var är du?
- jag står vid dombron och väntar.
- dombron?
- ja, bron närmast domkyrkan. var är du?
- uppe vid carolina.
-  vad fan gör du där uppe?
- öh vet inte.
- men du, gå till domkyrkan så ses vi där. dit hittar du ju.
- ehhh
-men carro! du ser väl domkyrkan!
- JO!
-  gå mot den!

visste jag inte bättre skulle jag tror att hon haft en egen liten förfest i bilden på väg in till uppsala.

sen träffas vi i alla fall och carro är så glad som bara ett födelsedagsbarn kan vara. kjol hade hon också!

sen händer dagens andra jävla händelse.
på väg in på v-dala nation så har jag i princip glömt helt den sadistiska jäveln till busschaufför. där stannar jag till och visar upp mitt kårlegg och id.
den sura vakten säger något i stil med "höpp höpp höpp! här kommeru inte in!" mitt temporära kårlegg hade antagligen gått ut. det visade sig att alla andra hade fått det nya riktiga utom jag. sur-vakten var i alla fall villig att släppa in mig genom att riva kårlegget. det gjorde han. och det gjorde ont i hjärtat på mig! det hade varit nyckeln till så mycket lycka och billig öl!
eftersom det var pubrunda så stannade de ju inte mer än 20 minuter heller. jag hann inte beställa en ny öl ens. en öl på en fredagskväll när man är så otroligt taggad.

sen åkte jag hem med den bittra vetskapen om att alla som fått sitt kårlegg kunde gå på nationer och se kristian anttila på kalmars.

hejsan hoppsan, nu ska jag skriva om gårdagen.
jag och större delen av min basgrupp sågs i uppsala på humanistiskt centrum för att plugga. det gick bra och fort. skönt. smärtfritt.
sen sätter jag mig på bussen till rimbo och marknaden. jag tror inte att jag gick på marknaden förra året så jag tänkte det skulle vara kul. det är så otroligt folkligt! alla sorters olika människor kommer ut från sina små hål de bor i för att köpa kokosbollar och renkorv. det är underbart. det är svårt att förklara varför jag gillar att vandra runt i detta hav av truckkepsar och midjeväskor, men det är väl mest fascinerande.
kul att stöta in i folk man inte har träffat på år och dar. bland annat träffade jag min klassföreståndare från högstadiet. hon gick fram till jennifer och sa "nämen hej jennifer! det var inte igår". sen pratar de lite. jag står där och korsar mina armar och bara väntar på att hon ska känna igen mig. till slut hostar jag sådär tydligt och då efter 3 sekunder av intensivt stirrande kände hon igen mig. har jag förändrats så mycket?

efter markanden bar vi iväg till stockholm för att se kristian anttila på kafé 44.
hela alltet var underbart. så mycket kärlek i det lilla rummet... åh vad fint det var. och kristian är verkligen en otrolig liveartist om det inte var så att man stod där och hoppade, stundvis headbangade och sjöng med så skulle jag stå där och bara gapa.

och nu har även jag fått anttilas saliv i munnen då jag ryckte åt mig vattenkannan han halsat ur som också hann gå runt till typ sju galna personer i publiken innan mig.
li hade prov i religion idag hon var dåligt påläst men nu kunde hon svara på frågan: vem är gud.

ja...
vad fan gör jag uppe nu? det ska jag berätta för er.
precis  när jag skulle gå och lägga mig så kom jag på vad jag hade glömt. jag kom på varför jag hade gått upp extra tidigt idag.
tvätten.
jag har aldrig någonsin haft så mycket smutstvätt på samma gång och nu. en hel jävla massiv massa med smutstvätt.
igår hade jag på mig mina urtvättade (före detta) svarta gamla cheap monday jeans som jag köpte under första året på gymnasiet som var aningen för små med men rejäl reva mitt i grenen.
men i detta nu så tumlar i stort sätt alla mina byxor och massa mörka plagg runt i tvättmaskinen.
nu måste jag sitta och vänta på att det ska bli klart också...gaaaaaah.

medan jag väntar på det så kan jag lika gärna berätta om en grej som hände mig för ett tag sedan.
jag ramlade in på en förfest. en förfest för akademiker! LÄSKIGT!
jag hade verkligen jättesvårt att prata med folk! vad pratar man om med såna?
min första försöksakademiker var en kille vid namn viktor.
vi försökte prata med varandra men det gick verkligen inte. han fattade inte vad jag sa och jag visste ingenting om vad han pratade om. jag kände mig verkligen dumförklarad.
slutet av samtalet tedde sig såhär:
viktor frågar: har du akademisk bakgrund?
-nej mina föräldrar är bönder.
varpå viktor himlar lite lätt med ögonen och gör ett dåligt försök med att vända sig lite snyggt till en annan person.
och där satt jag. lilla bondungen på en stol mitt i rummet och kände mig som den mest dummaste personen i världen.
hade det inte varit så att låset på toan varit trasigt så skulle jag tagit min flykt dit i ca 10-15 minuter. men nu var det trasigt och jag fick göra halvtaskiga försök med att prata med andra akademiker.