Johan Af Närtuna

Efter ett dygn i mitt paradis på jorden så sitter jag återigen tryggt på min orangea plaststol hemma i sweet Närtuna. Paradiset på jorden är självklart hos farmor.

Nu har Johan fått sova länge, magen fylld, fått sin mössa, väska, byxor och vantar lappade, sitta framför en sprakande brasa och läsro såklart.

"Neeej, nu kommer de där skenheliga dörrknackande människorna igen. Johan, öppna och säg att jag inte är hemma. Järnpiller! Nu såg de mig genom fönstret så nu måste vi öppna."

Alla borde få ha min farmor som farmor, jag tycket synd om er.

Natti, natti.

Det finns bra många skitord som börjar på A som Aids, akne, aga, aldrig, allergi, arbetslös...
Men det finns fina saker som också börjar på A. som Amanda till exempel.
Idag åkte hon iväg över atlanten för att lada i Portland, Oregon. Vad hon nu ska där och göra kan jag inte förstå, dög inte Sverige liksom?

I onsdags så träffade jag den kvinnan för sista gången innan hon for iväg och jag insåg från första till sista stund att jag kommer sakna henne så otroligt mycket.



Amanda en vanlig dag på gymnasiet: "Asså... den där människan gör mig så arg att jag börjar svettas!"

Hej för fan.

Inte har jag skrivit på länge, mycket dåligt, hur har ni kunnat fördriva tiden? Jag ber tusen gånger om ursäkt. Men det är så att jag inte hunnit med för jag har helt enkelt lallat runt.

Nu när jag väl sitter här så vet jag inte direkt vad av det som jag missat att skriva om som jag ska berätta om, så jag tar det som hände sist. Precis efter att jag gått av bussen går jag över vägen. Och när jag gått över mer än halva vägen ser jag att bilen som kommer emot mig inte saktar in. Jag får länga mig ur vägen för att inte bli träffad.

Är dom dumma i huvuet eller? Det var ju ett övergångsstället för fan! upplyst var det också!
Skitkul. Verkligen.  Föraren saktade in och tänkte väl se hur det gick för mig men när jag rest mig upp så ser jag hur den feta fula kvinnan i baksätet liksom viftat nonchalant med handen åt föraren att åka vidare och det gör de. As, svin, bondjon. Skulle jag få bestämma så skulle de ha blodsmak i munnen nu.

Om du inte älskar videon och musiken på ett sånt där sätt så man vill studsa runt kan du lika gärna skjutas.

Jo, du bor ju runt knuten och du är faktiskt intresserad av mig. Just därför är jag inte intresserad?
Nej. Jo. Eller ärligt talat vet jag inte.
jag vill ju ha en annan (eller jag är intresserad av flera faktiskt, andra än dig) någon som jag inte kan få. Så brukar det vara.
Jag borde byta ut min typ. Posh mot raggsockan.

"Man vill ju ha det man inte kan få" sant C.

När man är smygledsen är man lite i den situationen som man var i när man var liten och man blir ledsen, fast man erkänner inte att man är det tills någon frågar om man är ledsen, varpå man nickar och gnuggar sin första tår från ögat.

Men vad vet jag om att vara smygledsen?

Ja. Jag är allt en jävla gnällspik, men jag har hittat en knöl på halsen. Carro pillade på den och nu vill hon aldrig mer pilla på mig igen. Så äcklig var den.
jag minns en liknade knöl jag hade i armhålan för ungefär 2 år sedan. Den var större och äckligare, om Carro ens skulle överväga att pilla i min armhåla... okej nu spårar jag men ni fattar.

Frågan är bara vad det är för knölar som hemsöker min smäckra, vackra kropp? Nojig som jag är började jag tänka på cancer. Ja ja, nog fan är jag larvig, men du har ingen äcklig knöl på halsen.

Som det jönsiga penntrollet Nanne grönvall sjunger: jag är så avundsjuk. Ja fy fan. Fy vad jag är galen och förbannad just nu.
Det västa som finns är när man får reda på att människor man avskyr har det bra.

Jag känner för att gå lös med ett baseballträ på Sergels torg och bara slå ner människor som kommer tilltäckligt nära.

Ja fy fan, akta er säger jag bara, det pyser grön rök ur öronen på mig. Någon ska få betala för att folk är glada och nöjda och inte jag. folk ska dö.

Såhär i efterhand känner jag att onsdagen var ganska så bra och ska därför skriva om den nu.

I

Efter att ha hjälpt AnnaKå att välja mat nere på Luthagen så beger jag mig för en tur på stan innan jag ska möta upp Carro. Aldrig i min vildaste fantasi så visste jag vad som väntade lilla mig. Där går jag, strosar genom S:t per gallerian och då kommer det en joggare springandes genom shopparfolket mitt i lunchkommersen. Galet.

II

Busschaufförer kan man tycka en hel del om. För det mesta så hatar vi dom, eller? Ärligt talat.

Men det finns nu två busschaufförer som faktiskt har lyckats komma så långt åt andra hållet att de har erövrat en liten del av mitt hjärta. Den ena är han som kör 767:an Norrtälje - Stockholm. När han börjar köra så säger han något i stil med: " god dag mina damer och herrar, ni åker med buss 767 mot Norrtälje. Den beräknade tiden är 50 minuter och jag hoppas att vi slipper eventuella trafikproblem. Vädret idag är ju underbart! Sol, men åt kvällen kan det ta och mulna och även regn kan det komma på sina platser. Dagens namnsdagsbarn är Monika och Mona..." hur pass älskvärt är inte det? älskade busschaufför.

Den andra busschauffören var han, han som körde buss 2 mot Flogsta. HERREGUD VILKEN UNDERBAR MÄNNISKA!  När någon gick på så sa han "Hej! Välkommen!" sedan när bussen stannade och släppte av folk så sa han "ha en bra dag." men den mjukaste stämman... varje gång! Det var inte en människa på bussen som inte smålog när han sa något. Ja, vems mungipa började inte rycka? Alla var sålda på den mannen.

III

Jorrå, sen så övningskörde jag hem den där onsdagen också. Jag lade märke till att ratten verkade vara extra känslig på något underligt sätt. Och då kom jag på att ratten inte alls var extra känslig. Det var jag som var berusad. Jag hade suttit och druckit öl på Uplands nation. "ops" tänker jag men säger inget till pappa utan kör hem lite extra sakta.

Så kan det gå när man har minne som en jävla guldfisk.

Usch, jag är ganska så dålig. Men det som gör mig dålig är just det att jag inte bryr mig om att jag är dålig utan snarare att jag känner mig rätt nöjd med det. Hänger ni med? Klart ni gör, ni är ju inte lika dåliga.

Imorgon ska jag plugga och övningsköra - eventuellt käka chips. Livet rullar och jag är dödligt sugen på alkohol men eftersom jag inte har något annat än tequila så blir det glas á la Stig Helmer dvs mjölk.

God natt

Singel som jag är så sitter jag och gör inget annat än att tröstäta såhär på söndagskvällen. (Vadå nu igen?)

Jag har snart, snart smällt i mig en hel glasstårta. TJOCKIS!

Men så är det, ingen verkar stå ut med söndagar. Vädret suger som vanligt på söndagar månader som dessa, inget bra på teven och tillvaron är bara allmänt grått.

Och även fast det är just söndag och det finns inget att göra så har jag självklart inte pluggat till min redovisning jag ska ha imorgon.
Så i natt vet ni vad jag ska pyssla med.

Hej lilla del av mänskligheten som läser mina små ord.

Igår tittade jag på melodifestivalen. Jag vet inte varför, men jag kände mig tvingad på något sätt. Det är den där blandningen av hat och kärlek som fick mig att lida igenom det. Men all musik var skit, Ja fy fan. Inte ens hade jag något att smaska på under tiden = tortyr.

Och idag! ja, idag vaknade jag upp med en konstig jaha-känsla. Jag drömde att jag hade sex med en i klassen. Och i drömmen var det bra. Bra som i jävligt bra.

Hjälp, det här kommer bli konstigt.

Puh! Okej folket! Jag tar tillbaka det, jag hittade just gnistan.

Nu när jag ändå är här så kan jag ju berätta lite om dagen. Den började runt 10 när vi tog en sväng till studentradion. Just nu på delkursen "att tala II" så förbereder vi för de radioprogram som vi ska ha. Det ska verkligen bli "kalas!" som min gamla mattelärare skulle ha sagt. Nu får ni lova att lyssna tycker jag! 98,9 är kanalen och vi sänder den tredje mars tror jag, så då räknar jag med ni sitter klistrade vid era radioapparater.  Vi ska prata om superhjältar. Yeah baby.

Mitt herrskap,

Såhär några dagar efter sjukdom märker jag att jag har tappat min gnista. Jag måste nog gå till doktorn. Och det brukade ju verkligen slå gnistor... men nu? Nu är det mer "jasååå, jaha, okej" ja, just precis så.

Måste få tillbaka min gnista.

Jag upptäckte just på facebook (tacka gud för facebook) att jag ska på disco/födelsedagskalas imorgon. Mah, det hade jag glömt totalt. Jag kommer bryta klädkoden så otroligt megahårt.

Just ja för fan! Var ju och såg Krunegård på cirkus med Li. Vi var sjuka båda två, men vad hindrar oss? Det var Markus liksom? Buss 47 dit från sergels torg är för övrigt en kändisbuss. Två ur those dancing days och sångaren Adam Olenius från shout out louds. Coolt.

Idag gjorde jag jääävligt bra ifrån mig när jag höll tal inför klassen, börjar fan få in snitsen på det. och ändå var ämnet inte det lättaste: ett hyllning till min mest onödiga pryl. Hur lätt är det att hylla något som man finner helt onödigt då? Precis.

*Johan klappar sig själv på huvudet*

Alla jävla människor... så många dåliga äpplen. Kantstötta, maskätna eller helt jävla ruttna på insidan. Jag blir så trött på så många av er. Ni som blir så jävla glada av shopping och som står där med er "smirre" i handen varje fredag. Och ni andra utan mening. Ni som bara finns men till ingen annan nytta än att göra folk förbannade på ert eget sätt.. Och lattemammor! Jag avskyr er allihopa.

Sen har vi mig som dagar som dessa når botten och blir världens bittraste människa. Den här sjukdomen drar ner mig så in i jävla helvete.

Nu ska jag ha en kopp te.

Finns det något helgon för tillfrisknande? Eller någon gud i någon liten sekt eller så man kan tillbe? Inte tror jag på sånt trams, men det skulle ju vara bra att ha en liten back up plan att luta sig tillbaka på.
Jag har ju varit så gott som dödligt sjuk de senaste dagarna. Jag har inte orkat göra någonting annat än att frysa, svettas och framförallt hosta. 40 graders feber har jag haft i två dar och igår natt fick jag byta tröja 3 gånger - för att jag svettade ner dem totalt. Fräscht. Det är väl bara ett litet virus? Jag började undra efter de tre tröjorna. Men det är nog bara som carro säger: jag är lite paranoid.

The blogg is back on track, nu ska jag blir helt frisk.