Hej tristess
De senaste dagarna har varit den raka motsatsen till stimulans. "Hej, Johan heter jag. orkar inte direkt med någonting och har inte lust med någonting heller." Ett fucking jävla emo är vad jag har varit.
Jag har i alla fall bestämt mig för vad jag vill göra. Eller nej det har jag inte, jag har snarare bestämt mig för vad jag inte vill göra. För att säga det rakt ut: inget pluggande för min del nästa år. Det kommer inte hända. Sen, men inte nu. Vad jag ska göra istället får vi se, men jag orkar inte med det (faktiskt rätt allmänna) halvseriösa studentlivet i Uppsala.
Men härda ut kurserna som går nu ska jag väl orkar med? Jooo, det får jag väl göra. Så nu ska jag nog sikta på att ha så jävla kul som möjligt. Valborg och allt är ju på väg. Risken är väl att jag kommer in i en period djup präglad av alkohol (alltså i festandets namn) nu.
Jojo, här sitter jag nu efter ett glas med whiskey och påskmust (som jag kan rekommendera) och är extra, extra ärlig, men saker fixar sig. Det gör det alltid.
Och varför dagens lilla klipp? ...tyckte bara det var kul.
Tjipp å häj.
