aj


Man blir aldrig för gammal för syskonbråk.
Fast med åren känns det som om allt bara eskalerat för mycket mellan mig och Henkan och man känner att man kanske borde ha vuxit ifrån det. Eller med andra ord: min kropp är inte gjord för att (med milt våld) bli uppsläpad för en trappa i fötterna.
Hej hå.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0