ett skepp kommer lastat med spontant hat

igår eller i förr går snubblade jag över ett stycke text jag skrivit någon gång under den sista tiden i gymnasiet.
fåfänga, naiva dumma jävla skit ord!
jag kräks tack vare DIG. tanken har slagit mig varje gång jag åkt in till stockholm "tänk OM vi stöter in i varandra"
jag kommer fortsätta kräkas på dig ett bra tag till. och söter jag in i dig kommer jag att göra något som jag själv kommer ångra. nu kanske ni tolkar det som om jag skulle döda personen, men jag skulle ångra det bara för att jag är en bättre person. jag menar inte har jag väl tänkt tanken att mörda?
JO. det har jag.

ärligt talat så är det väl inte så farligt som det tycks. det är glömt och det sämsta kapitlet i boken om johan hittills.
jag skriver mest av mig bara. det jag är mest irriterad på till vardags är att du har förstört en otroligt vacker låt:  the beep beep song av simone white.

varsågoda gott folk! minnet av krossat hjärta i toner.


jo visst var det en fin låt? synd bara att jag inte kan lyssna på den utan att rysa av obehag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0